8 februari - avskedad!
12 dagar kvar - sedan ar jag antligen FRI!
Att aka harifran ska bli sa obeskrivligt harligt, och jag vill aldrig mer satta min fot i varken The Summit eller Stanthorpe igen. Eller pa en farm overhuvudtaget.
Livet har ar som vanligt, och Taylors ar lika efterblivna som vanligt. Efter att ha varit tillbaka i tva dagar tog de inte in oss mer, de skyllde pa att det inte fanns tillrackligt med jobb men istallet tog de in tre nya asiater. Forsta dagen vi var tillbaka satte de ocksa upp en lapp med regler man maste folja som arbetare dar, regler som gick helt over gransen. Bland annat skrev de att vi maste ta en dusch varje dag, for att handledarna inte vill behova spy over var ohygieniska stank, och att de inte ar ansvariga om deras hund ater eller kissar i var mat. Var kara van Stacie tog ett foto av lappen och la ut pa Facebook, nagra pa Taylors sag den och dagen efter blev hon argt inkallad till kontoret dar de sa att de var valdigt besvikna pa henne och att hon smutskastat hela deras foretag, och de tvingade henne ta bort den fran Facebook. Detta ar ett typiskt bevis pa hur backpackers blir behandlade har; till och med hundarna ar varda mer!
Iallafall, vi var arbetslosa i en vecka, sedan fick vi ett nytt jobb pa en annan gronsaksfarm. Det var dock hemskt. Personalen var visserligen trevlig och forstaende men arbetet (att skorda sallad och kal) var sa otroligt tungt, eftersom man maste boja sig anda ner till marken i stekande sol, i tio timmar. Sa dit ville vi inte ga mer, vi ringde Taylors igen och de sa att vi kunde komma tillbaka. Sa vi var tillbaka dar i fyra dagar, men det var en konstig stamning dar och igar kvall fick jag, Tina och Holland reda pa att vi fatt sparken. De sa att anledningen var att vi blivit latare och latare och att vi den sista dagen inte jobbat alls, vilket ar rent skitsnack, sarskilt med tanke pa att vi alltid jobbar med Stacie, i samma tempo, och hon ar fortfarande kvar. Sa jag vet inte vad felet med dem ar, men jag orkar inte bry mig langre for jag ar bara sa trott pa allt har!
Men som sagt, bara 12 dagar varav jag planerar jobba drygt 8, pa Rizzatos med att plocka applen. Har hort att det ar riktigt tungt, sa det aterstar att se hur det gar.
Vadret har varit valdigt fint de senaste 3 veckorna med solsken och 35 grader varmt varje dag (nar vi varit lediga har vi inte ens kunnat ligga ute i solen, utan varit inne pa vart rum med AC) och solbrannan har battrats pa lite grann. Men nu ar regnet tillbaka sedan 3 dagar, sa aven kylan, det ar aldrig perfekt temperatur har...
Snart kommer mamma och Bengt, det ska bli sa otroligt kul att traffa dem igen!
Att aka harifran ska bli sa obeskrivligt harligt, och jag vill aldrig mer satta min fot i varken The Summit eller Stanthorpe igen. Eller pa en farm overhuvudtaget.
Livet har ar som vanligt, och Taylors ar lika efterblivna som vanligt. Efter att ha varit tillbaka i tva dagar tog de inte in oss mer, de skyllde pa att det inte fanns tillrackligt med jobb men istallet tog de in tre nya asiater. Forsta dagen vi var tillbaka satte de ocksa upp en lapp med regler man maste folja som arbetare dar, regler som gick helt over gransen. Bland annat skrev de att vi maste ta en dusch varje dag, for att handledarna inte vill behova spy over var ohygieniska stank, och att de inte ar ansvariga om deras hund ater eller kissar i var mat. Var kara van Stacie tog ett foto av lappen och la ut pa Facebook, nagra pa Taylors sag den och dagen efter blev hon argt inkallad till kontoret dar de sa att de var valdigt besvikna pa henne och att hon smutskastat hela deras foretag, och de tvingade henne ta bort den fran Facebook. Detta ar ett typiskt bevis pa hur backpackers blir behandlade har; till och med hundarna ar varda mer!
Iallafall, vi var arbetslosa i en vecka, sedan fick vi ett nytt jobb pa en annan gronsaksfarm. Det var dock hemskt. Personalen var visserligen trevlig och forstaende men arbetet (att skorda sallad och kal) var sa otroligt tungt, eftersom man maste boja sig anda ner till marken i stekande sol, i tio timmar. Sa dit ville vi inte ga mer, vi ringde Taylors igen och de sa att vi kunde komma tillbaka. Sa vi var tillbaka dar i fyra dagar, men det var en konstig stamning dar och igar kvall fick jag, Tina och Holland reda pa att vi fatt sparken. De sa att anledningen var att vi blivit latare och latare och att vi den sista dagen inte jobbat alls, vilket ar rent skitsnack, sarskilt med tanke pa att vi alltid jobbar med Stacie, i samma tempo, och hon ar fortfarande kvar. Sa jag vet inte vad felet med dem ar, men jag orkar inte bry mig langre for jag ar bara sa trott pa allt har!
Men som sagt, bara 12 dagar varav jag planerar jobba drygt 8, pa Rizzatos med att plocka applen. Har hort att det ar riktigt tungt, sa det aterstar att se hur det gar.
Vadret har varit valdigt fint de senaste 3 veckorna med solsken och 35 grader varmt varje dag (nar vi varit lediga har vi inte ens kunnat ligga ute i solen, utan varit inne pa vart rum med AC) och solbrannan har battrats pa lite grann. Men nu ar regnet tillbaka sedan 3 dagar, sa aven kylan, det ar aldrig perfekt temperatur har...
Snart kommer mamma och Bengt, det ska bli sa otroligt kul att traffa dem igen!
Kommentarer
Postat av: Eva
Mysko människor du jobbar för! Har dom inte fattat att ryktet sprider sig? Jag antar att de inte är Nobelpriskandidater direkt. Om det är ett krav för arbetet att duscha, så ska väl arbetsgivaren tillhandahålla möjligheten att duscha - tycker jag i alla fall. Nåja, skit samma, några dagar till står du väl ut?
Både Lisen och Bengt ser fram emot resan och att få träffa dig. Ha det gott allihop!
Kram,
Eva
Trackback
