kaussie

Sent igar kvall vinkade jag av min kara Sarah, som nu ar pa vag till Nya Zeeland, efter att ha varit pa karaokekvall med hostelfolk i ett par timmar. Imorse kande jag mig nagot ensam; alla de tre andra sangarna i hostelrummet stod gapande tomma och kvar fanns bara min stora rora av saker pa golvet. Inga Sarah-vaskor, inga nudelpaket pa golvet, ingen appeljuice i kylen. Sarah och jag har kommit varandra valdigt nara sedan Stef och Tina akte, vi har gjort allting tillsammans och till och med de andra pa hostelet fragade oss hur vi skulle klara oss utan varandra. Men jag vet att vi kommer ses igen; kanslan inom mig ar en av de kanslorna man bara vet att man kan lita pa.

Av Darwinlivet ar det inte mycket kvar nu - cirka fyra timmars jobb, en sista partykvall med folk fran jobbet och hostelet, nagra timmars somn och darefter ar det dags att checka ut och ta bussen ifran Darwin. Det kanns skont och konstigt pa samma gang, jag har vant mig vid livet har och precis som nar jag lamnade Brisbane kanns det ovant att backpacka igen, men jag ar ocksa valdigt forvantansfull och ser fram emot den kommande veckan. Jag kommer inte sakna sjalva Darwin, men daremot jobbet, alla otroligt underbara och omtanksamma manniskor pa hostelet, natterna fulla med dans och skratt, varmen och den otroligt avslappnade atmosfaren som finns har - "no worries" ar ett citat som beskriver Darwin bast av alla platser i Australien jag hittills varit pa.

Sa, bye bye Darwin - hello Uluru, Kings Canyon, Kata Tjuta och Brisbane!

Jag alskar mandagar pa jobbet!
Imorse vaknade jag efter en natts dalig somn och kom till jobbet med knappt oppna ogon, men efter en cappuccino, fem snubblingar pa halkskyddsmattan, skonsang till radion, fem dussin tvattade ostron, tva nara-ogat-branda mackor och allmant trams med Richie lamnade jag lunchskiftet pa battre humor an nagonsin. Inte konstigt att det kanns lite sorgligt att jag bara har fem dagar kvar att jobba. Jobbet har i Darwin har varit det basta nagonsin, trots att alla gronsaksdelningar gett mig blodiga tummar och kvallar med golvmoppen fatt svetten att rinna precis overallt. Aldrig har jag jobbat med sa harliga manniskor som har; det har inte varit manga dagar jag absolut inte haft lust att jobba.

I helgen traffade jag Femke och Lee igen, vilket var fantastiskt. Femke akte vidare redan pa lordagen och Lee akte tillbaka till Alice Springs idag sa det var inte mycket vi hann ses, men det ar alltid lika kul att aterse folk man lart kanna. Lee lovade ocksa att forsoka fa ledigt de dagar jag ar i Alice Springs sa att vi kan hyra en bil och aka ut och titta pa sevardheter; sjalva Alice Springs ar namligen inte mycket att se.

Om drygt en vecka bar det av, och trots att jag inte alskar Darwin i narheten sa mycket som jag alskade Brisbane kanns det lite sorgligt att aka harifran. Fast det ar nog inte sjalva Darwin jag kommer sakna utan mer alla de underbara manniskor jag traffat och fantastiska dansnatter jag haft har - och varmen, saklart.. (Jag kan inte forestalla mig hur mycket jag kommer frysa nar jag kommer tillbaka till Sverige..)

Det gar mot sommar i Darwin vilket betyder mer moln, hogre temperatur och hogre luftfuktighet. Med andra ord ar det svettigare an nagonsin - enda tiden pa dygnet man kanner sig frasch ar de tva forsta minuterna efter en iskall dusch. Det har ocksa borjat komma rejala regnskurar da och da, nagot jag dock bara gillar. For ett par veckor sedan osregnade det i tre timmar under mitt lunchskift pa jobbet och det betydde oversvamning big time! Som tur var var det inte manga kunder och det fanns ingenting att gora, sa jag och min favoritkollega Des utnyttjade situationen genom att springa rundor i vattnet och forsoka fa varandra att trilla. Jag kan inte direkt saga att jag var torr nar jag gick hem..

Jobbet ar inte sarskilt jobbigt for tillfallet, trots att Des har lamnat stan. Det finns nu tva nya killar som haller pa att tranas upp och det kanns konstigt att jag nu ar en av dem som vet mest, jag kanner mig fortfarande ny! Men eftersom de flesta lamnar Darwin nu har vi inte alls lika manga kunder som forut, sa vi agnar mest tiden at att stada koket pa obskyra stallen som under vasken, bakom kylskapen och i taket. Igar hittade vi en spindel med sakert 10 cm langa ben som hade lagt agg i en cirkel med 20 cm diameter i ett horn, och trots att jag botat min spindelfobi rejalt har i Australien sprang jag till andra anden av koket nar Richie sprayade den med giftspray. Sa klart var han tvungen att jaga mig med den nar den var dod...

Annars gar tiden fort som vanligt, och Sarah och jag har vara rutiner med t.ex. pizza och bio pa tisdagar. Vi har nu sett sakert 10 filmer, bl.a. "Inception", "The Ghost Writer", "Salt", "The Expendables", "Scott Pilgrim vs The World" och "Despicable Me". Till filmen ater vi alltid glass, Magnum Big Choc Bikkie, och vi njuter lika mycket av den varje gang!
Imorgon kommer mina tva tidigare familjemedlemmar, Lee och Femke, till Darwin. Jag kan inte beskriva med ord hur mycket jag langtar efter att se dem igen! Eftersom jag jobbar ska de ata middag pa The Tap, och nar jag slutat ska vi ga till Monsoons for gratis champagne pa Ladies Night och efter det maste vi besoka The Vic eftersom det ar vart andra hem har i Darwin.

Igar var jag ledig igen, och eftersom jag tydligen legat konstigt pa min hoft nar jag sov och knappt kunde ga ordentligt tog jag bussen till Casuarina och simmade istallet for att springa. Jag har inte simmat sedan Brisbane, sa det var skont. Idag planerar jag att ga till lagunen en timme, sedan ska jag aterigen till Casuarina och mota upp Sarah efter hennes jobb, fa en gratis smoothie och sedan ska vi simma tillsammans. Ikvall ska vi ata middag hos Greg, nagot han verkar valdigt glad over - han har antagligen bara jobbiga tyskor boende hos sig...

Jag har nu bara tva veckor kvar i Darwin. Men det kanns lagom att aka vidare nu, och jag kan inte vanta tills jag traffar Tina igen!

Den som vantar pa nagot gott...
Bilder fran de senaste manaderna i Kaussies liv: roadtrip fran Cairns till Darwin




Samt Kakadu National Park.