kaussie

Sent igar kvall vinkade jag av min kara Sarah, som nu ar pa vag till Nya Zeeland, efter att ha varit pa karaokekvall med hostelfolk i ett par timmar. Imorse kande jag mig nagot ensam; alla de tre andra sangarna i hostelrummet stod gapande tomma och kvar fanns bara min stora rora av saker pa golvet. Inga Sarah-vaskor, inga nudelpaket pa golvet, ingen appeljuice i kylen. Sarah och jag har kommit varandra valdigt nara sedan Stef och Tina akte, vi har gjort allting tillsammans och till och med de andra pa hostelet fragade oss hur vi skulle klara oss utan varandra. Men jag vet att vi kommer ses igen; kanslan inom mig ar en av de kanslorna man bara vet att man kan lita pa.

Av Darwinlivet ar det inte mycket kvar nu - cirka fyra timmars jobb, en sista partykvall med folk fran jobbet och hostelet, nagra timmars somn och darefter ar det dags att checka ut och ta bussen ifran Darwin. Det kanns skont och konstigt pa samma gang, jag har vant mig vid livet har och precis som nar jag lamnade Brisbane kanns det ovant att backpacka igen, men jag ar ocksa valdigt forvantansfull och ser fram emot den kommande veckan. Jag kommer inte sakna sjalva Darwin, men daremot jobbet, alla otroligt underbara och omtanksamma manniskor pa hostelet, natterna fulla med dans och skratt, varmen och den otroligt avslappnade atmosfaren som finns har - "no worries" ar ett citat som beskriver Darwin bast av alla platser i Australien jag hittills varit pa.

Sa, bye bye Darwin - hello Uluru, Kings Canyon, Kata Tjuta och Brisbane!